Välkommen till det första passiva flerfamiljshuset
Välkommen till det första passiva flerfamiljshuset
Energieffektiva passivhustrenden är ännu i sin linda i Sverige. Men nu har vi fått vårt första flerfamiljdito.
– Vi visar att det kan gå att renovera till passivhusstandard utan att höja hyran, säger Dan-Eric Archer på kollektivhuset Stacken i Bergsjön.
Det är en molnig augustimorgon när jag tar 7:ans spårvagn ut till Bergsjön. De lila blommorna växer i spårvagnsvallen och från Teleskopgatans hållplats passerar jag en lång rad rosa miljonprogramhus innan Stacken tornar upp sig. Kontrasten byggnaderna emellan är stor. Kollektivhusets fasad täcks av blanka svarta tunnfilmssolceller och vid ingången kan man fortfarande se det 25 cm tjocka lagret av extra isolering som omfamnar väggarna. I september ska byggjobbarna som ännu står och sågar i trädgården vara klara.
De är redan tio månader försenade och om Dan-Eric Archer skulle få göra något annorlunda, så skulle det vara att redan från början ha en kontrollplan, med uppsatta tidsramar. Han skulle också vara noggrannare i planerings- och ritningsstadiet. Måttet på en dörr blev lite oklart och de blev tvungna att såga upp mer av väggen.
– Helt plötsligt kostade det 90 000 kronor till, minns han.
Bildade kooperativ
Det krävs ju ofta eldsjälar för att sjösätta projekt och i Stackens fall har Dan-Eric Archer, som jobbar med solceller, och Chalmersforskaren Zack Norwood, med tidigare passivhus-renovering i bagaget, varit pådrivande.
Miljonprogramshusen på Teleskopgatan uppfördes 1969, men då många bostäder sedan stod tomma fanns utrymme för ett experiment. Det dåvarande bostadsbolaget Göteborgshem beslöt sig för att göra om boningen till ett kollektivhus, med gemensamhets-utrymmen som matsal, verkstad och dagis. De första nya hyresgästerna flyttade in 1980. Efter två decennier ville dock bolaget – i dag Poseidon – sälja byggnaden, så de boende bildade en kooperativ hyresrättsförening och köpte ut sitt hem.
– Det funkar som en bostadsrättsförening, men utan insats på lägenheterna. I stället äger föreningen hela huset, förklarar Dan-Eric Archer.
Jobbar två timmar i veckan
Hyrorna går främst till banklånen, och är förhållandevis låga. De flesta av husets 35 lägenheter är treor och fyror med runt 5 000 kronor i månadskostnad.
– Men då måste man jobba två timmar i veckan inom sin arbetsgrupp i huset för att förvaltningen inte är utlagd på någon annan, förklarar Dan-Eric Archer.
Det handlar om allt ifrån ekonomi till trädgårdsarbete och städning av trapphus. Det stärker gemenskapen, tycker han.
När det blev dags att renovera kåken beslöt sig kollektivet för att satsa på nydanande teknologi. Taket är fullt av solpaneler och vägg-panelerna är indelade i segment, beroende på hur mycket ljus de träffas av.
– Om en panel är skuggad och en är sol-belyst i samma serie så producerar alla som den skuggade. Det blir som sämsta länken i kedjan, förklarar Dan-Eric Archer.
Huset har fem sidor och de olika tunnfilmssegmenten varierar med väderstreck och höjd. Fönstren har bytts ut och i det gemensamma matrummet märker jag kondens på rutorna. Det är på grund av den utmärkta isoleringen i de extra täta treglasfönstren som dagg ibland samlas på ytterrutan, förklarar Dan-Eric Archer. Han bär en grön T-shirt från nätverket Ingen människa är illegal och har bångstyrigt morgonhår. En annan cool detalj i rummet är det behovsstyrda luft-suget. I stället för att hålla ventilationen konstant så regleras flödet beroende på fukt- och koldioxidnivåer i rummet. På så sätt minskas värmespillet.
Stora energibesparingar
En tredjedel av Stackens renoveringskostnader täcks av regionala bidrag och från Naturskyddsföreningens Bra miljöval-fond. Resten lånar de till. Totalt går notan på 12,5 miljoner, vilket kommer ta 15 år att betala. Tack vare de stora energibesparingarna – drygt 180 000 kronor per år i kapad fjärrvärme- och energikonsumtion, slipper de att höja hyran. Sedan kommer huset att i stället tjäna pengar åt dem. Vad Dan-Eric Archer har märkt är att byggbolag och -investerare inte brukar räkna in driftskostnader när de kalkylerar prislappen på en renovering. Då missar de en viktig faktor.